tag:blogger.com,1999:blog-21989053.post324428864660467228..comments2023-11-05T13:00:19.947+01:00Comments on Teologisk verkstad: Synd och såntjoelhhttp://www.blogger.com/profile/15947139839746778080noreply@blogger.comBlogger15125tag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-4288432254589879952009-05-07T14:50:00.000+02:002009-05-07T14:50:00.000+02:00@Samuel: Ja, så är det nog. I ivern att inte vara ...@Samuel: Ja, så är det nog. I ivern att inte vara lagisk och fördömande hanmnar man i andra diket. <br /><br />Jag kan ibland tycka att man i detta andra dike inte riktigt tar människors helighetslängtan på allvar. Synden kan vara en daglig plåga, verkligen. "Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp!" I det läget är det mycket frustrerande att inte bli tagen på allvar utan bara ursäktas, på något sätt. Jag tror det kan leda till uppgivenhet. /bokmalinAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-65840413681870968842009-05-07T14:10:00.000+02:002009-05-07T14:10:00.000+02:00Japp Bikten är något som saknas i ex många frikyrk...Japp Bikten är något som saknas i ex många frikyrkor. I protestantiska kyrkor har man ju i stället haft själavård vilken ju kan motsvara bikten. Problemet är att denna tyvärr lyser med sin frånvaro på många håll idag. Som uppväxt och aktiv inom en frikyrka i sverige har jag min egna lilla teori om varför den har försvunnit.<br /><br />Dels så har vi (som väl är) avskaffat syndakatalogen. Jag tor att man tyvärr kastade ut barnet med badvattnet, dvs när syndakatalogen försvann trodde man också att behovet av själavård försvann. <br /><br />Det andra skälet är att vi som kyrka "smittats" av det individualistiska "kan själv tänket". Detta får till följd att vi kämpar med våra egna tillkortakommanden samtidigt som vi försöker upprätthålla en from fasad. Vi tittar på varandra och tycker att alla andra verkar så fromma samtidigt som vi är smärtsamt medvetna om våra egna tillkortakommanden. Detta har säkert varit ett problem historiskt också men jag tro inte det blivit bättre med tiden. En kristen författare skrev att den kristna församlingen borde bli mer som AA, Anonyma Alkoholister. Deras utgångspunkt är total ärlighet och likhet. Där duger inte o säga att: hej jag heter kalle och jag är alkoholist men jag är inte lika dålig som greta för hon snortar kokain. kan vara något o fundera överSamuelnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-33270296981710501792009-05-05T20:29:00.000+02:002009-05-05T20:29:00.000+02:00"storsint" skulle jag till och med säga! :)"storsint" skulle jag till och med säga! :)joelhhttps://www.blogger.com/profile/15947139839746778080noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-74106848348629088042009-05-05T12:28:00.000+02:002009-05-05T12:28:00.000+02:00Jag dissar inte Augustinus rakt av, han har mycket...Jag dissar inte Augustinus rakt av, han har mycket bra att säga. Jag lutar rentav åt att han är ett syskon i tron. Det var väl generöst? :)<br />/JonasAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-67791268890797354942009-05-04T23:11:00.000+02:002009-05-04T23:11:00.000+02:00Ewa: sant.
Bokmalin: som vanligt väldigt kloka or...Ewa: sant. <br />Bokmalin: som vanligt väldigt kloka ord. Tänker på lärjungarna och Jesus. "Var bor du Herre?" "Följ med och SE." Ja, de lärde verkligen genom att leva med. <br />jonas: jag tänkte nog att du skulle gilla det! Jag antar att Augustinus-referenserna gjorde dig extra förtjust :)joelhhttps://www.blogger.com/profile/15947139839746778080noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-24065971123090857022009-05-04T12:52:00.000+02:002009-05-04T12:52:00.000+02:00Ja, Joel! Applåder och halleluja-rop. Mkt bra o tä...Ja, Joel! Applåder och halleluja-rop. Mkt bra o tänkvärt. Försökte skriva något i en liknande riktning här<br />http://blog.bahnhof.se/plink/wb938188/21181<br />, men är osäker på hur väl jag lyckades.<br /><br />/Jonas LundströmAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-79221502673010662452009-05-04T10:26:00.000+02:002009-05-04T10:26:00.000+02:00Tack för detta inlägg, Joel. Jag saknar andliga sa...Tack för detta inlägg, Joel. Jag saknar andliga samtal och en öppenhetens kultur. Hjälp att lokalisera var jag befinner mig andligen och hur jag kommer vidare. Eva: Ja, det ÄR skönt att vara med människor som går till bikt! Tänker på 1 Joh. 1:7. Vi har gemenskap med varandra när vi vandrar i ljuset... <br /><br />Läser just "The forgotten Desert Mothers" av Laura Swan och blir så inspirerad av denna läsning. Jag tror man måste leva nära en andligt erfaren människa. Jag finner ofta att jag skulle vilja fråga "Hur gör du när du lever" eller något liknande. Eller snarare: Jag skulle vilja SE hur andliga människor lever. Jag blir ibland lite trött på även den kristna informationsstressen, inte för att den är dålig i sig men för att jag behöver SE och inte bara höra. Se ett liv. Och till den änden behöver vi andliga fäder och mödrar att leva tillsammans med. Jag saknar dem av hela mitt hjärta. Hur kan man förverkliga detta långsamma sätt att leva, moder-andlig dotter, fader-andlig son, i vår moderna kultur där vi inte precis har öknar proppfulla med kärleksfulla eremiter inom räckhåll? ... undrar bokmalinAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-5571386319809736772009-05-04T09:44:00.000+02:002009-05-04T09:44:00.000+02:00Åh, så bra formulerat Joel! Och så viktigt!Åh, så bra formulerat Joel! Och så viktigt!Maenoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-25156704433837019122009-05-04T01:07:00.000+02:002009-05-04T01:07:00.000+02:00Absolut, jag är helt med dig där. Dock bygger ju j...Absolut, jag är helt med dig där. Dock bygger ju just bikten på syndanöd/insikt om synd och viljan att göra upp med Gud.<br /><br />Urskiljning är en annan sak som vi verkligen är i behov av! Andens svärd skyddar genom att klyva. (haha, nu är jag visst inne i full religiöst flow, men jag menar det verkligen även om jag fick det att låta lite väl religiöst kryptiskt)Teanoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-49455735338252361342009-05-03T20:14:00.000+02:002009-05-03T20:14:00.000+02:00Tea: jag tänker - för att knyta an till slutet av ...Tea: jag tänker - för att knyta an till slutet av din kommentar - att synd och syndanöd inte nödvändigtvis hänger ihop. Givetvis är vår "skuld" mindre när vi handlar av okunskap, men syndens främsta konsekvens är inte skuld, utan skada. Synden verkar destruktivt på oss, och det oavsett om vi känner det i form av syndanöd eller inte. Man kan bli väldigt avtrubbad, i synnerhet av att leva i samhällen där vissa ting och ideal tas för givet. Det krävs urskillning, och den kan man inte utöva själv. Det måste ske i gemenskap. Urskillning är en praktisk visdom som måste uppövas, och de flesta av oss - jag själv i synnerhet - är på ett barnstadium när det gäller detta.joelhhttps://www.blogger.com/profile/15947139839746778080noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-88408694357681597052009-05-03T07:58:00.000+02:002009-05-03T07:58:00.000+02:00Kloster är naturligtvis en mycket god plats att le...Kloster är naturligtvis en mycket god plats att leta på, tack för tipset. En mig närstående person har en karmelitermunk som biktfader och där kan vi prata om en människa med mycket barmhärtighet och förståelse för människors inre mörker.<br /><br />Jag tycker också att din blogpost var välskriven och hade utmärkta poänger. Jag brottas själv med att lyssna på vänner och inte veta om det jag reagerar på i deras berättelse verkligen är synd eller om det bara är mina egna förutfattade meningar och moralistiska principer som talar. Det gäller särskilt saker som berör rikedom och girighet.<br /><br />Ska man som kristen leva med väldigt stora huslån t.ex.? Vari ligger motivet till att bo lyxigare? Vill man vara ekonomiskt trygg, vill man vara som "andra" eller har man gjort det i "god tro" för att man tror att Gud har välsignat en med detta?<br /><br />Nu rör ju dessa frågor mer andlig vägledning och inte specifikt bikt eftersom ingen av dem jag pratar med känner direkt syndanöd men problemet är detsamma. Vad är synd och vad är det inte?Tea Gustavssonnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-15736896924075537962009-05-03T04:41:00.000+02:002009-05-03T04:41:00.000+02:00Tea: sant, en god biktfar eller -mor är inte lätt ...Tea: sant, en god biktfar eller -mor är inte lätt att hitta. Men faktum är att kloster inte är en dum plats att leta på.<br /><br />eva: tack för orden!joelhhttps://www.blogger.com/profile/15947139839746778080noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-19930092335512024012009-05-02T22:18:00.000+02:002009-05-02T22:18:00.000+02:00”När du kan tala om dina mörkaste hemligheter och ...”När du kan tala om dina mörkaste hemligheter och misstag med en annan människa som lyssnar utan att komma med fördömanden, är det som att tända ett ljus i mörkret” skriver Dean Ornish i sin bok ”Kärlekens läkande kraft”. Han är en känd hjärtläkare som på sid.140-143 och 165-182 berättar om bekännelsens helande kraft. Även meditation är hälsosamt för hjärtat. <br /><br />Det är skönt att vara tillsammans med människor som går till bikt. Ett av namnen på Jesus är syndarens vän.Evanoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-21772516109663005782009-05-02T21:47:00.000+02:002009-05-02T21:47:00.000+02:00Mycket tänkvärt! Tack.Mycket tänkvärt! Tack.Jacob Hjorthttps://www.blogger.com/profile/17807840526080070264noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-21989053.post-29937404582005581312009-05-02T20:45:00.000+02:002009-05-02T20:45:00.000+02:00Jag undrar ju hur bra bikt skulle funka i dagens k...Jag undrar ju hur bra bikt skulle funka i dagens kristna Sverige. Vilka skulle man kunna anförtro sig åt? Jag tror att en förutsättning för att kunna vara en god biktlyssnare är att man läser Bibeln mycket och dessutom kan känna igen Herrens röst. Tyvärr vimlar det väl inte av sådana kristna i Sveriges kyrkor? Jag är inte själv en av dem.<br /><br />För egen del skyr jag bikt, dels av skamskäl, dels för att mina erfarenheter säger att de flesta inte brukar förstå ens vad jag funderar på gällande min relation till Gud och andra människor.Tea Gustavssonnoreply@blogger.com