Thursday, May 04, 2006

nu hände det

Det är en speciell känsla första gången man ser någon jämnårig debutera på elitnivå i idrott. Då uppenbaras den stängda dörren. Man har lekt storstjärna i kvartersfotbollen hela sin uppväxt ("Jag är Papain!"), nu inser man att det kommer stanna vid lek. Jag tror Sedinarna i Modo gjorde det här mot - eller kanske för? - mig.

Det finns en annan gräns av samma slag. När jämnåriga börjar figurera i brottsnotiser. När radiorösten talar om en "21-årig man" som misshandlat eller mördat någon, och man för första gången hajar till: "21? Jag är ju 21..." Anonymiteten försvinner: man har sett de stora pojkarna vara elaka, och att vuxna kan vara grymma, det har man alltid vetat. Men en av oss? Någon på min skola, kanske i min klass? Ondskan kommer närmare. Och tragedin. Och om jag idag hör om "21-årig män" så tänker jag att det är bara en 85:a. Inte någon "man", bara en pojke! 85:orna som jag dömde i fotboll. Några hade precis lärt sig filma men de var inte så bra, så de fick inget för det utom en tillsägelse. Och killen som mitt i straffområdet skyddade sig från bollen med händerna: han sträckte dem rakt ut från kroppen och stoppade bollen. Jag friade: det var ju bara en pojke, jag kan ju inte blåsa straff för att han värjer sig från att få en läderkula rakt i magen!

Om tre veckor är det återträff. Alla i Linköping som gick ut nian 1995 är inbjudna.

Idag skrev Corren om en av oss: "En Linköpingsbo född 1980 har åtalats för våldtäkt alternativt grovt sexuellt utnyttjande av en flicka."

1 Comments:

Blogger Jusse said...

1996 var det väl ändå

7:14 PM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home