Idag tvivlar vi på... (I)
DA VINCI-KODEN
Såg den i går. Läste boken för ett par somrar sedan, och då fick jag i alla fall frambesvärja och påminna mig om diverse kyrkohistoriska och bibelvetenskapliga kunskaper för att stå emot browns honungslena argumentation. Och irritera mig över att "folk i allmänhet" tveklöst riskerade att köpa storyn.
Men som film framstår det ju som rena skämtet. Jag får flashbacks till gymnasietiden och Moulder och Scullys mysterielösande. Men det som skilde Arkiv X från Da Vinci är ju anspråken. "Ingen" förväntades ju tro på Arkiv X, det var ju bara ett kittlande "kanske". Da Vinci gör anspråk på att presentera de upplystas sanna kunskap, kommer liksom uppifrån, och det blir ju... patetiskt.
För övrigt var det rörande att se hur hollywoodiseringen av Langdon gjorde honom till en mer uttalad försvarare av traditionell ("kristen") vetenskap. Och hur står Tom Hanks ut med sig själv när han med rynkad panna i låg tonart och med stort allvar ska säga: "The important thing is what you believe, Sophie."
Såg den i går. Läste boken för ett par somrar sedan, och då fick jag i alla fall frambesvärja och påminna mig om diverse kyrkohistoriska och bibelvetenskapliga kunskaper för att stå emot browns honungslena argumentation. Och irritera mig över att "folk i allmänhet" tveklöst riskerade att köpa storyn.
Men som film framstår det ju som rena skämtet. Jag får flashbacks till gymnasietiden och Moulder och Scullys mysterielösande. Men det som skilde Arkiv X från Da Vinci är ju anspråken. "Ingen" förväntades ju tro på Arkiv X, det var ju bara ett kittlande "kanske". Da Vinci gör anspråk på att presentera de upplystas sanna kunskap, kommer liksom uppifrån, och det blir ju... patetiskt.
För övrigt var det rörande att se hur hollywoodiseringen av Langdon gjorde honom till en mer uttalad försvarare av traditionell ("kristen") vetenskap. Och hur står Tom Hanks ut med sig själv när han med rynkad panna i låg tonart och med stort allvar ska säga: "The important thing is what you believe, Sophie."
posted by joelh at
10:52 PM
2 Comments:
Jag håller med. Tyckte det var en klassisk matinéfilm. Lite spänning, lite våld, lite skurkar lite hjältar och den klassiska känslan man har när man hela tiden vet vad dom skall göra. Inga obehagliga överraskningar. Framförallt gillade jag att Dr Octopus var ond även här, han är bra på att vara elak. Men att ha något sorts sanningsanspråk blir ju bara löjligt. Jag hoppas verkligen inte att någon tror på det. Eller iaf. att dom som tror på det snart istället uppfylls av intresse för vem skom skall vinna "Let's Dance" och att information om Lasse Brandebys skostorlek och Patrik Ekwalls hårprodukter tränger ut all kunskap om Da Vinci-koden...
Boken vägrar jag fortfarande läsa dock.
haha, "let's dance tränger ut kunskapen." Det var roligt!
Post a Comment
Subscribe to Post Comments [Atom]
<< Home