Bildbevis!

Det finns idag en myt om att den tidig kristendomen präglades starkt av en abstraherande, intellektualiserande hellenism. En "grekisk filosofi" som förde kristendomen långt ifrån sina semitiska, orientaliska rötter. Det är en myt som i hög grad stammar från Adolf von Harnack, en tysk liberalteolog från 1800-talet som så småningom kom att välkomna Första världskrigets utbrott (som de flesta tyska liberalteologer gjorde).

Harnacks berättelse om den tidiga kyrkan har många problem. För det första att det förutsätter en klar distinktion mellan en hellenistisk och semitisk kultur vid den här tiden, vilket historisk forskning övertygande visat är orealistiskt att tänka sig (klicka på länken och scrolla för att få en sammanfattning i 5 punkter av Oskar Skarsaunes undersökning). Vidare antas i denna retorik ofta en idé om "det grekiska" som snarare skulle passa just på ett totalt abstrakt filosofiskt tänkande av modernt/descartianskt snitt. Men som Pierre Hadot visat handlade inte den grekiska filosofin bara om att "tänka" utan om "a way of life." Målet var, för att citera titeln på Roland Spjuths bok om kristen moralhistoria, "Det goda livet".

Hursomhelst. Den som inte låter övertyga sig av detta resonemang kan istället klicka här och få bildbevis! Så här ser den "helleniserade" kristna traditionen ut idag. Verkar det abstrakt?