Monday, May 12, 2008

"Heresy is boring"

Jag läser bara en engelsk blogg, och inte ens särskilt regelbundet. Men jag känner mig rätt övertygad om att jag funnit den bästa i hela sfären! Den här posten om 9,5 teser om kristendomen och den postmoderna filosofin är briljant! Två provocerande axplock:

3. If you're reacting to a bad experience with evangelicalism, I'm sorry. Please, stop, take a deep breath, and learn the tradition instead of reacting to a truncated (but vivid) fragment of the Christian heritage. Learn, forgive, move on. You can do it.

8. Heresy is boring, not exciting because it eviscerates mystery. If you're attracted to heresy because it makes you feel naughty then that's kinda creepy. If you're attracted to it because you don't want to "limit God," then the religion that serves a God who became a particular first-century Palestinian Jew might not be for you.

9 Comments:

Blogger Joel Appelfeldt said...

:)

4:26 PM  
Blogger Benjamin Ekman said...

när du säger att du hittat den bästa engelsktalande bloggen så menar du väl att du blivit tipsad om den bästa engelsktalande bloggen. honest mistake.

8:03 PM  
Anonymous Anonymous said...

Vad är det för creepy med busighet? Jag tycker överlag att Guds ande framstår som en ganska busig kraft. Person. Menar jag förstås... ;)

/Jonas Lundström
http://blog.bahnhof.se/wb938188

8:38 PM  
Blogger joelh said...

Enligt mitt uppslagsverk (ne.se) betyder naughty "1: olydig; elak, stygg, Naughty! Fy skäms! 2: oanständig." Tror "oanständig" är bästa översättningen i detta fall.

För jag håller med dig i sak: utan busighet skulle mycket vara omöjligt. att blogga, till exempel! :)

8:53 PM  
Blogger joelh said...

benj: jag ska bättra mig!

8:54 PM  
Anonymous Anonymous said...

Joel. Jag trodde du var för post- för att lita till uppslagsverk... Jag håller med om att "busig" är mildare än "naughty". Men det finns definitivt en busig bismak i ordet, det används inte alltid pejorativt. Folk som emellanåt attraheras av heresi känner sig nog inte elaka, utan mer olydiga/busiga. Och olydig tror jag också Guds ande verkligen kan vara.

7:21 AM  
Anonymous Peter said...

Finns det något mer busigt än treenigheten? Poängen med dogmerna är ju att slå vakt om mysteriet. Att försöka lösa upp paradoxen och förklara förnuftet är ju att försöka få språket att lyda. Alltså: Att vara trogen dogmen är att vara olydig.
Därför är heresi tråkigt.
Eller nåt...

4:40 PM  
Anonymous Anonymous said...

Peter. Din syn på dogmernas funktion känns a-historisk eller åtminstone idealistisk tycker jag. Så har dogmen om treenigheten inte vuxit fram och den fungerar fortfarande som en helt avgörande sociologisk identitetsmarkör mot oliktänkande.
/Jonas

7:14 PM  
Anonymous Peter said...

Jonas: Jaså, har den inte det? Intressant att få kritik från dig att vara idealistisk :). Som du vet tycker jag att det är mindre intressant att diskutera autencitet än pragmatik. Alltså vad kan en viss lära, utsaga, kan och borde leva till för teologi-praktik-liv. Däremot är diskussionen om autencitet naturligtvis inte irrelevant.

Man skulle kunna ställa den förbjudna kontrafaktiska hypotesen och fråga sig: Vad skulle en strikt monistisk dogm format för kristendom? En mer tolerant, inklusiv kristendom? Knappast.

Jag tycker det ligger mycket i den religionskritik som pekar på den intoleranta faran i monoteistiska religioner, eftersom den inbjuder till tanken om en gripbar sanning om Gud. Den kristna kyrkan har, när den har varit som bäst, svävat på målet när det gäller den yttersta sanningen om Gud. Dessa teologer har varit djupt trinitariska och mystiska i sin teologi.

Sen är det synd att denna teologi inte alltid har varit dominerande i kyrkan, men detta tror jag beror på att den är tämligen värdelös att bygga starka välorganiserade imperium på. Mystik teologi är alltid en aning ineffektiv och "flummig".

Jag gör inte anspråk på att förklara alla fornkyrkans lärostrider, men skulle t ex arianismen fått makten över kristenheten skulle vi antagligen haft andra föreställningar och utgångspunkter att resonera utifrån. Den trinitariska, "relationella" kärlekstanken är med och medeltid-renässans-modernitet. Tyvärr förvrids den under resans gång.

Alltså: Treeningheten har kapacitet att vara busig, har varit busig, men inte alltid...

10:53 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home