Thursday, May 15, 2008

Revolutionerande forskning?

Ny forskning berättar att Ansgar inte var så betydelsefull för Sverige kristnande som man trott, och att det fanns kristna i Sverige redan på 500-talet. Ja, enligt vad man kan läsa i Dagen idag, i alla fall. Men det är ju precis vad den här boken som kom ut 1996* konstaterade. Då, alltså i mitten av 1990-talet, lyfte Jan-Arvid Hellström fram det kristna gravskicket (jordbegravning åt öster) kunde konstateras redan från 500-talet.

Men det är ju roligt för de aktuella forskarna och högskolan i Kalmar att få mediagenomslag och sin forskning beskriven som "närmast revolutionerande". Och jag tvivlar inte på att de faktiskt hittat en del nya grejer. Men fynden underbygger nog snarast en redan existerande och rimlig hypotes än skapar något helt nytt. Så som det brukar vara i forskning. Den är oftast inte så medial. Kanske bäst så. "Vad stort sker tyst", som Horace brukar säga.

* länken är till en utgåva från 1999, men första tryckningen var 1996.

5 Comments:

Blogger Samuel said...

Det som är revolutionerande är väl att dagen törs skriva om det. eller nu kanske jag var orättvis men det känns lite som att akademisk forskning om kyrkan/teologi inte är helt rumsrent. Speciellt eftsrom man inte vet om det är bra eller dåligt (läs konsevativt eller liberalt). Jag vet att Dagen har blivit mycket mer nyanserad och är mycket mer öppen. Men man tar hellre upp frågor som ligger en bit bort. Speciellt sånt som inte ifrågasätter den obildade frikyrkans obildning.

Lite kul att du gör samma revolutionerande upptäckt som forskarna i denna artikel. Alltså att det hände mycket tidigare... Haha.

12:25 PM  
Anonymous Peter said...

Inget nytt som sagt. Jag har för mig att det vi brukar känna igen som fornnordisk mytologi (tor, oden, freja osv) "slog igenom" i Sverige först på 700-talet vilket skulle betyda att Vite krist är mer fornnordisk än Oden. Lite kul på nåt sätt

12:29 PM  
Blogger joelh said...

samuel: håller med om att dagen inte är särskilt bra på att täcka teologi & forskningen; faktum är att jag nog tycker att det är deras största svaghet. Därför blir det ju lite ironiskt när de plockar upp något på det här sättet: det måste till braskande rubriker för att de ska va nåt - men så är det "fel".

peter: håller med om det också! ser kan man också fundera på vad det innebar att va kristen vid den här tiden. arkeologernas definition är ju knappast att det handlade om "en personlig relation med Jesus", utan om att anamma kristen rit. I ljuset av det blir de glada tillropen på en del anrda bloggar om "lydnad mot missionsbefallningen" och sånt ganska roligt det med!

4:07 PM  
Anonymous Peter said...

Joel: Ja, själv har jag nog blivit så ofrikyrlig att jag ser tro som sprungen ur riten. Vi väljer inte tron utifrån en neutral position utan är alltid påverkade av de riter, kristna eller ej, som vi har upplevt.

Att hålla fast vid "personligt förhållande till Jesus" som den enda tromarkören blir svårt i mötet med historien och den världsvida kyrkan. Vad är tro för dig?

8:40 AM  
Blogger joelh said...

låt mig svara med ett citat: "Kristendomen är en religion, inte en relation!" :) Så tror jag inte riktigt (även om jag tror att det vore en värdefull anti-dote till mycket idag). Men jag tror på kulturkristendomen: att man blir kristen genom att tillhöra ett kristet sammahang och göra kristna saker.

7:33 PM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home