Thursday, May 22, 2008

Starbucks

Jag är helt för en bojkott av Starbucks, men då för att de är kaffekedjornas McDonalds med jämn men halvdålig kvalitet. Och för deras obehagliga marknadsdominans. I Portland, Oregon, köpte de upp indiekedjan Coffee People, som hade fantastiska shakes - bara för att lägga ner den!

Mer tveksam är jag dock till att som dessa amerikaner bojkotta Starbucks på grund av deras "erotiska logga". Inte minst för att detta är en möjligheternas symbol! Som millinerd påpekar är det ju en Siren som avbildas, och i den klassiska konsten har detta sköna vidunder använts som en påminnelse om fagra kvinnors förförande men förödande lockelse. En påminnelse om kyskhet, helt enkelt! Därför borde det faktum att Starbucks brukar denna symbol leda till ett kyskhetens segertåg över världen! Det är därför tragiskt att se hur högerkristna här avhänder sig det mäktigaste vapnet som någonsin räckts dem i deras ädla kamp för renhet och moral...

Men Starbucks kan också vara en inspiration för kristenheten på andra sätt. Läs gärna denna intelligenta reflexion över varför kyrkorna ska göra som Starbuck och strunta i "lättillgänglighet" för att istället locka massorna till sig med en avancerad liturig som tar tid att lära sig!

För att lägga till en seriös kommentar framstår det av bojkottens hemsida att döma som en - mycket framgångsrik! - PR-kupp från en konspiratoriskt lagd frilansande "kristen opinionsbildare". En marginell företeelse som enligt medias logik (i detta fall: att berätta berättelser som samtidigt är underhållande och bekräftar allmänna fördomar) helt plötsligt är en världsnyhet...

11 Comments:

Blogger David Nyström said...

Bojkotta Starbucks? Det är ju ett av de få ställen man kan få ett någorlunda välsmakande kaffe på om man bor utomlands; det mesta annat är ju bara blask...

Nej, mer Starbucks åt folket!

6:09 PM  
Anonymous Anonymous said...

Trots att det finns såååå mkt kaffeböner här så kan Peru inte få fram gott kaffe. Närmast gott kaffe finns på Starbucks här. Jag tycker det är gott. i Lima finns det Starbucks överallt.

6:21 PM  
Blogger joelh said...

Man gillar bara Starbucks i brist på annat! Det är inte bra på det italienska kaffet, och inte heller på det amerikanska. (Deras mochas etc. är för söta) I Portland/Seattle området, kaffets hemregion i USA, är Starbucks föraktat och i ljuset av de många fantastiska kedjorna som finns där (Peets, Stumptown, etc.) bleknar de fullständigt! Men när jag var i Durham, NC, blev jag lite förskräckt av kvalitén, så jag antar att jag kommer frekventera Starbucks om vi nu lyckas ta oss dit.

För övrigt tycker jag att det är jätteroligt att den svenska kultureliten har fått för sig att Starbucks är "hippt" och gärna önskar kedjan till Sverige. Här håller jag fast vid min jämförelse: det är ungefär som att önska "hippa McDonalds" till Sverige. Jag skrattar åt deras okunnighet! Bland de som vet något om detta i USA är Starbucks "oerhört av" (obs: killinggänget-referens) :)

7:08 PM  
Blogger David Nyström said...

Joel: Jo, jag har fått det där förklarat för mig av en amerikansk kompis som är uppvuxen i Seattle. Och Peets håller väl på att gå samma öde till mötes: blir man för stor så är man inte "hipp" längre :-)

Hursomhelst, jag är tacksam för Starbucks, för engelsmännen är nästan lika usla som amerikanerna på att brygga kaffe. Fast jag håller med dig om att mockan är för söt, Costas är bättre...

7:22 PM  
Blogger Filip said...

Mer kaffe-elitism åt folket.

:-)

10:36 PM  
Blogger joelh said...

david: jo, men det handlar inte bara om hippfaktorn, utan även om kvalitet. Så länge Peets gör bra kaffe är de värda ett besök (Observera att jag här hävdar att det finns objektiva värden i tillvaron!) Starbucks gör inte lika bra kaffe - MEN i jämförelse med England (& säkert också North Carolina)-blask kan jag tänka mig att de gör ljuvligt kaffe. (Värden är inte endast objektiva, utan samtidigt relativa. Kanske ska vi utveckla detta resonemang till en filosofisk artikel nånstans! :) )

12:16 AM  
Blogger David Nyström said...

Så sant Joel; kan bli en spännande artikel :-).

Det var faktiskt när jag bodde i Kanada under slutet av 90-talet som jag blev kär i Starbucks. Första gången jag blev bjuden på kaffe i ett kanadensiskt hem höll jag bokstavligen på att spy. Sätt dig in i situationen: du förväntar dig härligt starkt kaffe, och istället får du halvvarmt vatten med ett uns av kaffesmak någonstans i bakgrunden. Vidrigt.

Starbucks blev min räddning och oas under det året, och min lojalitet och kärlek till kedjan har bestått. Men nog finns det säkert bättre ställen, och dessutom – alla italienska :ccinosar i all ära – så är det jag föredrar framför allt annat faktiskt vanligt svenskt, starkt kokkaffe. :-)

12:49 AM  
Anonymous Anonymous said...

Vet inte om det handlar så mycket om att bekräfta fördomar, som att peka på vikten av att tänka till innan man reagerar. Det tror jag en kristenhet behöver.

9:20 AM  
Blogger joelh said...

ek: sant, men vi är en miljard... hur skulle "de sekulära" trivas med att ständigt representeras av AFA?

När man studerar tidningar som har lite tid på nacken framträder dessa mönster väldigt klart: man berättar berättelser som bekräftar fördomarna i tiden. Men back in the day var det "negrer", judar, homosexuella, socialister, etc. (talar nu inte om nazi-tiden, utan slutet på 1800-talet). Likadant hur dessa grupper framställs i film och populärkultur. Klart det finns judar som är giriga, men den intressanta frågan är varför man medialt presenterar typen "girig jude"?

Samma mekanismer gäller idag, men grupperna är utbytta. Det är klart att det existerar präster som den neurotiske prästen i "Så som i himlen", men varför är man så intresserad av att skildra just denna typ? Och det är klart att det finns fanatiska högerkristna, men återigen: varför ständigt denna representation?

En sak man vinner är ju den egna gruppens sammanhållning. som den franske filosofen girard konstaterat: en social gemenskap förenas genom den de offrar! Den de stöter ut, den om vilken de säger: Vi är inte som honom.

Jag menar inte att låta konspiratorisk, utan att detta är naturliga och näst intill ofrånkomliga mänskliga processer. men likväl processer som måste granskas kritiskt och självkritiskt.

10:39 AM  
Anonymous Anonymous said...

Ingen som tycker det är viktigt att kaffet är rättvisemärkt? Som kristen är väl det givetvis det allra viktigaste.../Simon H

5:22 PM  
Blogger joelh said...

Simon: Jag tolkar din kommentar som ironisk, men är inte riktigt säker på åt vilket håll udden är riktad...?

6:40 PM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home