"In twenty years time they'll call me a prophet."
Idag fyller en av historiens mest ökända påvliga encyklikor 40 år. Humanæ Vitæ utkom den 25 juli 1968; onekligen är ett ironiskt årtal för en encyklika med detta innehåll. Utvecklingen av preventivmedel, framför allt p-pillret, väckte frågor om det var ok för katoliker att använda sådana. Vatikanen tillsatte en kommission (av främst icke-teologer) vilka menade att katolska makar skulle få bestämma detta själva. "Hamlet-påven", den melankoliske Paulus VI, gick dock emot kommissionens majoritet och menade att den traditionella linjen låg fast: sexualakten måste "retain its intrinsic relationship to the procreation of human life".
Paulus VI anade att det skulle bli reaktioner på hans uttalande, och skrev redan i encyklikan: "perhaps not everyone will easily accept this particular teaching." Kritiken blev mycket riktigt massiv, och inte minst hänvisade man till överbefolkningen av planeten; det uppfattades mot denna bakgrund som direkt oansvarigt, för att inte säga grymt, att förbjuda preventivmedel.
Paulus såg dock konsekvenserna av ett bejakande av preventivmedel som än allvarligare. Han menade att det skulle leda till "general lowering of moral standards" om man helt plötsligt kunde ha sex utan att tänka på konsekvenserna (dvs. barn), att män skulle komma att reducera kvinnor "to being a mere instrument for the satisfaction of [their] own desires" och slutligen en falsk känsla av frihet och autonomi.
Och allt fler konstaterar nu att den celibatäre mannen i Rom visste mer om sex än vad man kunde tro! I en mycket läsvärd artikel rubricerad The Vindication of Humanæ Vitæ skriver Mary Eberstadt om den sexuella revolution i ljuset av Humanæ Vitæ. Hon citerar en rad (sekulära) sociologer som drar liknande slutsatser om utvecklingen de senaste decennierna som dem Paulus IV förutsåg redan år 1968.
En sak hade påve Paulus emellertid fel i. När det stormade som värst sa han till en vän: "Don't be afraid! In twenty years time they'll call me a prophet." Det visade sig ta - minst - det dubbla!
(Tilläggas kan att det inte idag är med överbefolkning som moraliskt argument som den katolska kyrkan pressas att överge sin position, utan istället med hänvisning till HIV/Aids-epidemin. Att kondomer skulle vara ett effektivt sätt att stoppa denna ifrågasätter dock Roland Poirer Martinsson i en väldigt intressant artikel här)
Paulus VI anade att det skulle bli reaktioner på hans uttalande, och skrev redan i encyklikan: "perhaps not everyone will easily accept this particular teaching." Kritiken blev mycket riktigt massiv, och inte minst hänvisade man till överbefolkningen av planeten; det uppfattades mot denna bakgrund som direkt oansvarigt, för att inte säga grymt, att förbjuda preventivmedel.
Paulus såg dock konsekvenserna av ett bejakande av preventivmedel som än allvarligare. Han menade att det skulle leda till "general lowering of moral standards" om man helt plötsligt kunde ha sex utan att tänka på konsekvenserna (dvs. barn), att män skulle komma att reducera kvinnor "to being a mere instrument for the satisfaction of [their] own desires" och slutligen en falsk känsla av frihet och autonomi.
Och allt fler konstaterar nu att den celibatäre mannen i Rom visste mer om sex än vad man kunde tro! I en mycket läsvärd artikel rubricerad The Vindication of Humanæ Vitæ skriver Mary Eberstadt om den sexuella revolution i ljuset av Humanæ Vitæ. Hon citerar en rad (sekulära) sociologer som drar liknande slutsatser om utvecklingen de senaste decennierna som dem Paulus IV förutsåg redan år 1968.
En sak hade påve Paulus emellertid fel i. När det stormade som värst sa han till en vän: "Don't be afraid! In twenty years time they'll call me a prophet." Det visade sig ta - minst - det dubbla!
(Tilläggas kan att det inte idag är med överbefolkning som moraliskt argument som den katolska kyrkan pressas att överge sin position, utan istället med hänvisning till HIV/Aids-epidemin. Att kondomer skulle vara ett effektivt sätt att stoppa denna ifrågasätter dock Roland Poirer Martinsson i en väldigt intressant artikel här)
posted by joelh at
9:51 PM
6 Comments:
Humanae Vitae är en av de viktigaste enskilda episoderna i den katolska historien, då det hela närmast spikades med dogmatisk kraft, och dessutom accentuerade påvens överhöghet över konciliet. Att ofelbarheten är ur spel här bestrids försiktigt av Vatikanen med övertygande argument på sin sida.
Förbudets praktiska betydelse skall inte överdrivas, då det ju inte backas upp med några som helst tvångsmedel.
HIV-problemet ger ett nytt perspektiv, och kondomernas betydelse får undersökas noga, då frågan inte alls är så lätt ur rent medicinsk synvinkel.
Är syftet att förhindra smitta, kan Humanae Vitae:s relevans ifrågasättas. Barnbegränsning blir ju då en ofrånkomlig följdverkan.
Vatikanen har beaktat denna senare aspekt, men vad man sagt mer exakt minns jag inte.
Studerat länken nu, den tackar vi för. Jag kompletterar med den här:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=796170
Vi har samma jätteproblem i Sverige. I år har ett särskilt oroande tecken visat sig, i det sedvanlig halvårsrapport från SMI om HIV-läget uteblivit vilken ingen reagerat på.
Sex är Helgd och INTE Hobby. Den svenska kristenheten har en enorm missionsuppgift framför sig, något den i sin fantasilösa konservatism är sällsport illa skickad att ta sig an. Senast har vi den här "tankesmedjan" Claphaminstitutet. Den har startat uselt och bara lyckats reta upp allmänheten.
Det är inte svårt att hålla med om att HV fick rätt om konsekvenserna av preventivmedlens massiva genombrott, men det behöver ju inte betyda att det alltid är fel att förhindra en befruktning. P-piller kan jag förstå att RKK motsätter sig, för om jag förstått saken rätt så förhindras bara att redan befruktade ägg får fäste i livmodern. Däremot förstår jag inte den principiella skilnaden mellan kondomer och "naturlig" familjeplanering medelst säkra perioder. Intentionen är väl exakt densamma?
mattias: good point; dock tror jag resonemanget bygger på "grad av mänsklig intervention". liksom grad av säkerhet; det där med "säkra perioder" är ju något flytande. man har ju lite svårt att se den scen framför sig när en katolsk yngling förför en tillika katolsk tjej och frågar: "Are you safe" - syftande på perioden! Jag vet att det låter ärkekonservativt, men något i mig tilltalas av tanken på att sex & prokreation ska hållas samman. (fast tilläggas ska att jag gör det utifrån ett paradigm där synd alls inte är lika "allvarligt" som det ofta betraktas som i frikyrkan - dessutom är det skillnad på vad som ska förkunnas offentligt och vad man kan säga i enskilda fall (dvs. själavård))
Jo, visst finns det goda skäl attt bevara kopplingen, i varje fall i de sammanhang där den är relevant. Det finns ju en mängd sexuella aktiviteter som inte innebär minsta risk eller chans till fortplantning, och det tycker jag talar för att sex har en sida som kan betraktas som fristående i relation till prokreation. Ibland kan jag tycka att RKK överbetonar det fullbordade samlaget, på ett sätt som skymmer den mer "onyttiga" aspekten av sex. Att tillåta kalkylerat icke-prokreativa samlag innebär ändå ett visst erkännande av denna. Graden av intervention och säkerhet må skilja sig, men jag vidhåller den principiella likheten med kondomanvändning.
Jag tenderar nog att hålla med Mattias här, även om det ligger en del i det du säger, Joel. Själv tycker jag att en öppenhet för barn bör finnas med när man har samlag, men inte heller kondom är ju en absolut garant mot barn. Har också svårt att se den principiella skillnaden mellan kondom och "naturliga perioder" och tycker argumentet luktar lite konservatism/uppfinningsfientlighet. Eller så är det bara jag som (i onödan) måste ana ugglor i mossen så fort något uppfattas som "naturligt".
Utöver detta tycker jag Paulus undervisning om äktenskap (och implicit om barn) i 1 Kor 7 är negligerat både i protestantiska och katolska sammanhang. Äktenskap och barn inför nya lojaliteter i en människas liv som konkurrerar med Messias. Och det odelade hjärtat ska man inte enkelt ge upp. Därför kan det ibland vara på sin plats att om möjligt undvika äktenskap och barn. Jag kan själv välsigna ett gift par som har sex men vill ära Gud genom att försöka undvika (alltför många?) barn för att satsa sin energi på en mer helhjärtad efterföljelse/församlingen.
/Jonas Lundström
Post a Comment
Subscribe to Post Comments [Atom]
<< Home