Sunday, August 31, 2008

Språket talar mig

"Die Sprache spricht", sade Martin Heidegger. Det är inte vi som talar språket (bara, i alla fall), utan språket talar oss!

När man byter språk och kultur kan sånt bli väldigt tydligt i väldigt vardagliga grejer. Två exempel.

Jag satt på en diner häromdagen och skulle beställa lunch. Det visade sig att de serverade frukost hela dan. Amerikansk frukost är ju som bekant rätt mastig, och i detta fall lockades jag av bacon, ägg och pannkakor. En fullgod svensk lunch. Men eftersom det stod på frukostmenyn tvekade jag länge: Det kändes fel att beställa frukost klockan 12 på dan.

Exempel nummer två handlar också om matl. När vi var och handlade nyligen vänder jag mig till L och säger utan att riktigt tänka på det "And we need some lunch meat as well." Amerikaner köper nämligen lunch meat, kalkon eller skinka eller liknande att ha på sina lunch sandwiches. Vi däremot, i vårt normala, svenska liv varken köper eller talar någonsin om "lunch meat". Men allt det där är tydligen relativt. När ett nytt språk börjar tala en så förändras man.

1 Comments:

Anonymous D said...

Sådant där är ju väldigt intressant; inte minst för oss teologer.

Själv upptäckte jag en gång i tiden att när jag tänkte omkring försoningen på engelska så började jag tänka tankar som jag aldrig någonsin skulle kommit på om jag tänkt på svenska, helt enkelt för att engelskan har minst tre levande begrepp med olika klang — 'atonement', 'redemption', reconciliation' — (plus några mer ovanliga), medan modern svenska i praktiken bara har ett (jo, jag vet, det finns fler, men vem använder dem aktivt?). Därmed så försvinner de 'klanger' som inte riktigt passar in på 'försoning' ur vårt aktiva tänkande (åtminstone om vi inte detaljstuderar ämnet).

Ett annat exempel är det, åtminstone för katoliker, utomlands självklara och viktiga begreppet 'the Beatific Vision', som eg. inte går att översätta till svenska utan att det låter krystat. Och därför finns också nästan ingen svensk teologi alls på området, inte ens i katolska böcker.

På samma sätt så tänker man olika om man har tillgång till orden 'frid' - 'fred' jämfört med om man bara har tillgång till 'peace'; eller 'församling' - 'kyrka' jämfört med 'ekklesia'.

Det skulle egentligen vara intressant (om man nu hade obegränsat med tid...) att titta på hur teologihistorien påverkats av teologernas språkliga bakgrund. Jag misstänker att där finns en hel del tankar som aldrig skulle blivit tänkta om teologen ifråga råkat ha ett annat modersmål.

1:44 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home