Thursday, September 18, 2008

Mångfald i det offentliga rummet

För ett tag sen åkte vi motorväg och beundrade de grälla reklamskyltar som smyckar vägrenarna. Då och då dyker det upp skyltar från kyrkor eller kristna organisationer där bland real estate och hamburgarskyltar. De flesta ganska vänliga, upplysningar om tid och plats och kanske något bibelord. Men så plötsligt ser vi en skylt med ett pekande finger och en blixt, och så texten "Repent! God has your number!"

Kan då inte låta bli att tänka på Evangeliska Alliansens kampanj för äktenskapet i Stockholms tunnelbana för ett tag sen, och vilket otroligt liv det skapade. Man kan ju givetvis diskutera klokskapen i att lägga pengar, energi och förtroende på en sån kampanj. Men - sett lite utifrån - om någon nu önskar göra det; varför inte? Det är ju om inte annat mycket roligare att leva i ett samhälle som inte är så strömlinjeformat. Där en skylt med texten "Repent..." kan dyka upp helt oväntat bakom en krök.

Men det är faktiskt lite alarmerande att den västeuropeiska sekularismen av någon anledning inte kan hantera denna mångfald. Man kan tänka på Frankrike och diskussionerna angående slöja etc där för att inse att de reaktioner SEA:s kampanj skapade inte är ett isolerat exempel. Här borde de humana upplysningstänkarna i vår tid faktiskt lägga pannan i djupa veck och fundera: vad är det som gör att den sekulära humanismen blir så intolerant? Varför klarar den inte av mångfald?

(Appropå den här artikel om googles ändrade annonspolicy, och den här om att (s) ska fundera över sin syn på religion och det offentliga.)

4 Comments:

Anonymous Peter said...

Joel: Därför att sekularismen och humanismen bär med sig det universella draget i kristendomen, fast man har lämnat den "transcendenta öppningen" som erfarenheten av en gudomlig verklighet bär med sig. Det finns inget som kan i grunden kan eller får frågasätta humanismen för en humanist. Den moderna humanismen är en inkarnationsteologi som har glömt att den är just en teologi.

Frågan är om man kan få upplysningstänkarna att inse det...

10:58 AM  
Blogger lydia said...

This comment has been removed by the author.

4:24 PM  
Blogger joelh said...

peter: du sätter fingret på själva utmaningen: att förena det universella anspråket med en glädje och öppenhet inför mångfalden. "Den transcendenta öppningen" är som du säger vägen dit - vetskapen om att Gud alltid är större.

Jag tror att vårt (evangelikala) fokus på frälsningen som en fråga om himmel eller helvete kan ha låst oss som kristna i detta avseende. I detta schema finns inget utrymme för kompromiss. (fast jag vet människor som är väldigt kompromisslösa i detta men ändå älskar mångfald, så det är inte helt enkelt...) Om frälsningen handlar om "gudomliggörelse" kan den andre "ha fel" men ändå på något sätt nås av Guds närvaro - genom den transcendenta öppningen

4:26 PM  
Anonymous Peter said...

Exakt. Alla har ju fel om Gud är större.

Frågan är vad "kompromissen" innebär. Jag tycker inte om ordet, efter som det låter som ett avsteg från den rätta vägen, ett steg bort från Gud. Det kan ALDRIG vara rätt eller? Om Guds röst möter oss i "allt som sker", i alla rörelser och filosofier, om än i olika grad uppblandad, är ju inte lyssnandet till den Andre inte en kompromiss utan radikal efterföljelse. Eller?

Fast du kanske menade kompromisslöshet när det gäller himmel-helvete?

Fast din tanke om

8:49 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home