Sunday, September 07, 2008

Palin & slutord

Såg just det 4e och sista (för mig) av kandidattalen: Sarah Palins med rätta mycket uppmärksammade tal (här) från konventet. Hon är perfekt vid McCains sida av många anledningar; till att börja med är hon till skillnad från honom en lysande talare. Men dessutom lyckas hon både fånga det McCain står för, och täcka hans brister. Bristerna först:

- Hon ger energi till en tråkig kandidat och en förutsägbar kampanj.
- Hon tilltalar de evangelikala, något som den inte så fromme McCain har haft svårt för.
- Hon är kvinna.

Men dessutom passar hon som sagt också väldigt väl in i profilen:
- Hon är inte etablissemang, inte Washington. Hon kommer istället (närmast) från den mest maverickiga av alla stater: Alaska
- Hon är en vanlig, small-town amerikan (hockey-mom); vilket McCain naturligtvis inte är, men ändå på något sätt vill framstå som.
- Tvistefröet är naturligtvis om hon står för det som (tills nyligen i alla fall) har varit republikanernas mantra: Experience. Det upprepas ofta att hon har "executive experience" i kraft av rollen som borgmästare och guvenör. Och kanske lyckas republikanerna sälja in detta (inte minst i kontrast till Obamas begränsade erfarenhet). Men hade det inte varit för hennes oerhörda likeability hade det nog varit svårt att övertyga Amerika om att en 44-årig fyrbarnsmor med guvernörskap i Alaska som främsta politiska merit är den lämpligaste person att ha som backup för en 72-årig president... (NY Times av idag konstaterar fö att McCain-kampanjen har bytt spår från "experience" till välbekanta "change")

Bäst i talet: "This is a candidate [Obama] who has written two autobiographies but hasn't yet drafted one single legislation or reform proposal."

Sämst: "Al Quaida is still plotting to hurt America, and this candidate [Obama] worries if someones gonna read them their rights."


Och till sist: Det riktigt tragiska med såna här kampanjer är att se människor ta fram och cyniskt behöva utnyttja det som borde vara högst personliga erfarenheter, minnen och relationer. Det gäller samtliga kandidater. Obama berättar hur om hans mamma dog i cancer som ett sätt (medel) att övertyga väljarna om att han "vet hur de har de" och kommer kämpa för dem mot försäkringsagenturer och skenande sjukvårdsräkningar. Samma med Biden som förlorade fru och barn i en bilkrasch; också det blir politik. Eller McCains år i fångläger (och dessutom hans medfångar som visas upp på konventet, allt snyggt och hjältemässigt packeterat långt ifrån den blodiga, kletiga, skräckfyllda verkligheten som tiden i Hanoi och dessa mäns liv efter det säkert varit). Eller Palin med hennes familj: en gravid tonåring och ett funktionshindrat barn. Allt blir politik. Allt handlar om att sälja sin story, och då tycks inga minnen, erfarenheter eller relationer vara för dyrbara. Det är skickligt, det är underhållande - men vad gör de egentligen med sig själva?

1 Comments:

Anonymous Anonymous said...

hej, kolla detta klipp!! det är INTE skämt...http://www.youtube.com/watch?v=3Y9BcgFxcRQ

hoppas ni mår bra!
//FREDRIKW

10:48 PM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home