Monday, October 06, 2008

Mer media...

Det här blir ju spännande, och nästan lite läskigt att se. Jag sa faktiskt en del vänliga saker om Märsta; hoppas inte att allt det klippts bort...

13 Comments:

Blogger Samuel said...

sjukt spännande. det brukar ju bli skitdåligt men man kan ju alltid hoppas. Sist jag såg nått om Märsta var det en religionpsykolog som jämförde lovsången med att få orgasm...

Journalister är läskiga. Generellt sett ska man akt sig för dom. Kommer ihåg när jag och en kompis fyllde blocket för en journalist efter att vi lyssnat på KG Hammar. Det vart lite ångest efteråt haha. som tur nämndes vi knappt. Hon skrev mest upp för sin egen skull tror jag...

11:10 PM  
Anonymous Johannes Amritzer said...

Joel!

Hoppas det gar bra med studierna! Jag ber for dig. Din far har betytt valdigt mycket for mig, bade som sjalvardare i ett krislage for nagra ar sedan och hans bocker ar ju fantastiska! Jag tror at du ocksa kommer bli en stor valsignelse for Sverige. Fortsatt folja ditt hjarta bara! Vi har sa olika bakgrunder du och jag, jag ar lite fd. 'streetkid', du vet?! Inte speciellt intellektuell och belast som du men tar mig fram med den helige Andes hjalp ratt bra en da pa nagot satt... Jag har varit med for lange i 'gamet' for att tro att alla dina nyanser och balanser kommer fram och med i SVT:s programm ikvall... Jag tror du bara vill val, ora dig inte... Jag blir inte sur hur de in klippt och klistrat...

Din forebedjare

Johannes Amritzer

9:32 AM  
Anonymous Anonymous said...

Jag hoppas att SVT gjort ett bra program om Märsta Harvest Center, och inte minst om Johannes arbete och betydelse i den församlingen. Tack Joel för en mycket relevant kommentar i artikeln pådagen.se
/Staffan

9:50 AM  
Anonymous Staffan Stridh said...

PS: jag är inte anonym. Jag heter Staffan Stridh och finns på bloggen:
http://staffanstridh.wordpress.com/
Råkade bara trycka på fel knapp :)

9:53 AM  
Anonymous Anonymous said...

This comment has been removed by a blog administrator.

2:16 PM  
Blogger joelh said...

johannes: tack for dina goda ord och forboner! jag har stor respekt for hangivenheten i ert arbete i marsta. jag sander dig ett mail efter att jag sett programmet.

samuel&johan: vinklingar ar ju oundvikliga, och ofta gor media ett direkt daligt jobb. sa vad gor man at det? ska man gora som zlatan och bojkotta, eller ska man forsoka gora sa gott man kan och hoppas det anda gar att kommunicera? inte latt...

7:24 PM  
Blogger marvi said...

Jag tycker det var ett väldigt fint program. Balanserat och nyanserat. Heder åt redaktionen.

Jag har tidigare tyckt att Existens varit väldigt onyanserat ganska uselt som journalistisk produkt. Men det här var bra.

Coolt upplägg med en filmad telefonintervju.

8:34 PM  
Anonymous Haggak said...

Joel, all heder åt Din insats i Existens.
http://aletheia.se/2008/10/07/amritzer-inte-sur-%e2%80%9dhur-de-an-klippt-och-klistrat%e2%80%9d/#comment-115305

8:38 PM  
Anonymous Haggaj said...

Haggaj skall det naturligtvis vara ... inget annat

8:43 PM  
Anonymous ludvig said...

Nice work, som man säger "over there". Vi hade ingen aning om att du skulle vara med. blev lätt chockade kan man säga, men på ett positivt sätt! Cudos!

10:41 PM  
Blogger Kefas-JDFK said...

Hej Joel,

Det var fint att se dig på TV, tyckte du absolut gjorde bra ifrån dig!

Jag är lite undrande (kanske Johannes Amritzer själv kan svara?- michaelhelders(at)gmail.com)- hur mycket handlar saker och ting i frikyrkan egentligen om kyrko politik?
Måste ärligt erkänna att jag är starkt emot klassiskt troslära (s.k. framgångsteologi)- jag tror ärligt att den kristna världen hade varit bättre utan Kenyon, Hagin, Copeland & Co. jag tror verkligen dessa har gjort och gör mer skada än nytta- mcdonalds kristendom som spelar på människors känslor. Men enda kan jag inte undra, hur är det själv med pingströrelsen?- Va sitter man kvar med för intryck exempel genom att läsa Sverre Larssons bok "uppdrag pingst", eller din egen bok Joel?- Kan det inte vara så att vi är människor, och till trotts att trosläran lär något annat- så har vi våran kött, och makt och framgång är viktiga indigrenser i fri kyrkan generelt? Hur många stridigheter handlar egentligen inte om kyrko politik och rädslor att förlora inflytande?

Har tidigare ifrågasatt här på bloggen- var ska man gå när man önskar bli radikal (jag tror radikalitet formas i en genuin gemenskap som hungrar efter Gud och helgelse)?
Ska man gå till en församling var människors önskar ta vara på sig själv först? Eller ska man gå till en församling som önskar att nå ut till andra först?

Detta är frågor jag ställer mig själv. Jag är så trött på ytligheten, den tomma maten, den värdsliga gemenskapen- att jag faktiskt övervägar att gå över till just den grupp jag själv är negativ till- nämligen trosrörelsen. Dässa gör ju åtminstone något, de försöker, de brinnar- och de längtar. Men sen, som det också kom fram i existens- hur länge kan man leva på dårlig mat?- En genuin omvändelse handlar om att allt det värdsliga förlorar sin makt och inflytande på dig- och ditt hem tillhör inte länger denna världen- inte precis va man lär sig i trosrörelsen...Men enda? Känns ibland såsom man enbart kan välja mellan två diken...Inte enklare blir det för en person som mig själv som önskar bli radikal, önskar höra och få en sund och ren lära- är lite smått "borderline" och faller ofta i s.k. yttre synder, eller som nu var jag väntar barn utanför äktenskapet- eftersom då passer jag i alla fall inte in i kyrkan- orän som jag är. Väl här har jag åtminstone vid flera tillfällen blivit mött med öppna armar av trosförsamlingar och tros predikanter- båda ifrån USA såsom Sverige, och det för mig är god frukt- när folk dömmer än efter va man har sitt hjärta nån stans- och inte efter hur syndig man är på utsidan....Ska säga att jag oftast har blivit väl bemött i alla sammanhang, men jag vet att inte alla är lika välsignad som mig själv.

Återigen, hur mycket handlar inte om kyrko politik? Ta bara senaste avlidne Arvid Edvardsen ifrån Norge, nu som han är död kommer det fram att all kritik har handlat om rädslor att förlora pengar, makt och inflytande ifrån pingströrelsen- och inte egentligen det teologiska- men det är ju pinsamt! Och om det om något måste ju vara som att vara en farise- nån som putsar utsidan men inte insidan!

Des mer jag blir känd med frikyrkor i Sverige såsom USA, så blir jag skrämd av hur värdsligt allt egentligen är. Va hände med "turn or you burn"? Va hände med klassisk reformert kristendom?

Ja här sitter jag och funderar mitt i natten!

Väl Gud välsigne dig Joel, hoppas vi hörs snart igen- och Gud välsigne dig också Johannes Amritzer.

12:55 AM  
Blogger Kefas-JDFK said...

PS: Johannes Amritzer:
Finns olika sätt att vara intelektuel på:
"25Ty Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor.
26Ty betänken, mina bröder, huru det var vid eder kallelse: icke många som voro visa efter köttet blevo kallade, icke många mäktiga, icke många av förnämlig släkt. 27Men det som för världen var dåraktigt, det utvalde Gud, för att han skulle låta de visa komma på skam."

Detta är ett citat jag ständigt tänkar på- speciellt när jag känner mig som en dåre...så tänkte det kunde vara ett fint citat i sammanhanget.

Pax

1:04 AM  
Anonymous Eva said...

En lovsångskör till Joel:

”Till den som sitter på tronen och Guds offerlamm tillhör lovsången, äran och makten i evighet. Amen.”

När lovsångsledare som Ann Alinder, Tomas Hellsten, Hanna Bäckrud eller Peter Sandwall tar med hela församlingen i tillbedjan inför Guds tron tillsammans med änglarna, då är det som om rummet blir fyllt av himmelsk närvaro, och den tunna gardinen mellan det jordiska och himmelska dras undan. Då är det skönt för församlingen att stå upp tillsammans i den ljuvliga atmosfären och det är som om tiden stannar och evigheten har börjat. Om det händer nästan varje söndag när lovsångledaren leder församlingen i tillbedjan liknar det den ortodoxa gudstjänsten där prästen tar med församlingen till himlen i samband med eukaristin.

Tack Joel och tack Johannes Amaritzer för att ni talar så väl om varandra och månar om den andre. Blev rörd till tårar när jag läste er konversation. Det var en fin ton även i TV-programmet. Tack båda två! Ni gladde nog flera tusen av era syskon i tron.

Om du Joel skriver text och dina vänner tonsätter så sjunger vi gärna med i ”Halldorfs Paradissång”……

10:24 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home