Läsnotiser: om väckelsearvet
Om den pietistiske predikanten Johann Arndt (1555-1621), vars "Sanna kristendom" var den mest lästa uppbyggelseskriften i den protestantiska världen - och vid sidan av Bibeln och psalmboken den mest spridda boken i Sverige, i synnerhet i väckelsekretsar - åtminstone fram till 1900-talet:
"Arndt's first published writing was directed against the Calvinist hostility to images: 'Iconographia. Grundlicher und Christlicher Bericht von den Bildern' (Halberstadt, 1596)... After that he prepared a new edition of the [medieval, mystical work] 'Theologia Deutsch' (1597)... Arndt desired to bring late medieval mysticism back again into the Lutheran Church..."
Wallman i "The Pietist Theologians" (red. Lindberg), 2005, s 24.
Min poäng? Tja, bara den gamla vanliga: att påståenden som "det där är katolskt" eller "det där är en mysticism främmande för väckelsen" eller "det där är att avvika från traditionell pingstväckelse/evanglikalism" oftast är ganska historielösa.
Uppdatering: Den här insändare i Dagen gjorde ju detta inlägg oväntat aktuellt. "Vi behöver inte leta i de gamla kyrkorna", säger Nilsson. Well, vi har alltid gjort det - varför sluta nu? (Och att ta John Wesley som intäkt på att vi inte ska gå utanför vårt hägn?! Han som översatte och gav ut så mycket katolsk och ortodox litteratur! Och varken Bonhoeffer eller CS Lewis levde väl med vattentäta skott mellan sig och de äldre kyrkorna.)
"Arndt's first published writing was directed against the Calvinist hostility to images: 'Iconographia. Grundlicher und Christlicher Bericht von den Bildern' (Halberstadt, 1596)... After that he prepared a new edition of the [medieval, mystical work] 'Theologia Deutsch' (1597)... Arndt desired to bring late medieval mysticism back again into the Lutheran Church..."
Wallman i "The Pietist Theologians" (red. Lindberg), 2005, s 24.
Min poäng? Tja, bara den gamla vanliga: att påståenden som "det där är katolskt" eller "det där är en mysticism främmande för väckelsen" eller "det där är att avvika från traditionell pingstväckelse/evanglikalism" oftast är ganska historielösa.
Uppdatering: Den här insändare i Dagen gjorde ju detta inlägg oväntat aktuellt. "Vi behöver inte leta i de gamla kyrkorna", säger Nilsson. Well, vi har alltid gjort det - varför sluta nu? (Och att ta John Wesley som intäkt på att vi inte ska gå utanför vårt hägn?! Han som översatte och gav ut så mycket katolsk och ortodox litteratur! Och varken Bonhoeffer eller CS Lewis levde väl med vattentäta skott mellan sig och de äldre kyrkorna.)
posted by joelh at
10:29 PM
17 Comments:
Han plagierade dessutom långa stycken från Makarios homilier rakt av i sin Sann Kristendom.. En bok som för övrigt St Tikhon av Zadonsk var beundrade.
Det ter sig som att viljan att göra sig av med "människoläror" har blivit en grogrund för just människoläror. Det är märkligt när man gör upp med sin svenskkyrklighet kommer fram till sak efter sak där Luther står i traditionen emedan protestanterna, vilka de nu är, har en stark åsikt i en helt annan riktning. Jag kan inte riktigt orientera mig bland frikyrkorna och vet därför inte riktigt hur giltigt detta är över lag.
Benj: ja, "Sanna" är ett märklig kompilage av rätt så kontroversiella saker! Angelina de Foglio ingår också.
Excelsis: det är nog liknande i frikyrkorna, fast hos oss fungerar sällan historien som ett explicit argument, det är mera implicit. Det är ju "Bibeln allena" som gäller, officiellt.
Det ar mycket markligt att sa manga, inte bara frikyrkliga utan aven lutheraner i vackelsefaran, ar radda for "mysticism". Ibland undrar jg om det itne bara ar sjalva ordet "mystik" som skrammer dem. Man inser inte, att ens egen grupp de facto ar en variant av mystiken - dvs, tron att man kan ha ett personligt forhallande med en levande, karleksfull Gud, samt att denne Guden aktivt handlar i varan varld...
Sola scriptura har någon sorts "common sense"-tanke med sig som för mig känns enfaldig. Det är kanske detta att man är så van vid paradigm och kulturbegrepp.
Att man skall vara helt styrd i sin bibelläsning av tolkningsmallar är i och för sig inte heller vad jag förespråkar - bibeln har ju i sig en fantastisk förmåga att "tala".
Omorphia: Det är också mycket hang-ups kring mystik. Man säger t.ex. att Gud och människa, i en judisk kontext, är något så väsensskilt att tanken på en själens förening med Gud är omöjlig. Och så lämnar man det där. Är inte Kristus själva beviset på möjligheten, sann Gud och sann människa.
På samma sätt avskriver man en stor del Pauli undervisning.
Hur tror man att något har kommit oss till del? Kom evangelierna per postorder? Andens förmåga att nå Gud och faktiskt nå kunskap om Gud är en förutsättning för den uppenbarelse man så hårt håller fast i.
Jag håller med!
Personligen tror jag att en av kyrkohistoriens mest underskattade sanningar är det strukturella och substantiella likheten mellan vissa delar av klosterrörelsen och vissa delar av friförsamlingsrörelsen/heretikerna. Studerar man tex 1500-tals anabaptism så tycker jag man skönjer att likheterna med och influenserna mellan klosterrörelsen och anabaptismen många gånger är större än likheten mellan tex anabaptism och protestantism. Anabaptismen var i hög utsträckning mystikt influerad (inte alltid medvetet dock). Det finns fler exempel någon borde titta närmare på, tex förhållandet Waldensare-Franciskaner.
New Monasticism är ett nutida exempel på en rörelse som är tydligt (men inte oproblematiskt) influerad från båda dessa traditioner.
/JOnas Lundström
http://blog.bahnhof.se/wb938188
...men hörni, vilken intressant diskussion! Tack! /bokmalin
jonas: I'm all for! :) Jag vet att jag överöser dig med boktips, men sjukt intressant är "Early Evangelicalism" av W R Ward. En väldigt bra recension som sammanfattar boken finns här: http://www.christianitytoday.com/bc/2007/novdec/19.19.html
Det jag gillar med Ward är särskilt att han visar att de tidiga väckelsefolket ("tänkarna" åtminstone) fattade att man den "alternativa fromhet" som de försökte för fram också krävde en "alternativ metafysik". En mekanisk världsbild ledde till en skolastik tro; ville man ha en mer "mystik" tro fick man hitta en annan metafysik. Därför försökte man med Paracelsus (alkemi och liknande), men genom upplysingens genomslag gick projektet i stå, och evangelikalismen upphörde att vara ett all out-alternativ till den moderna världsbilden.
På tal om anabaptist så berättade en vän för mig häromdagen just detta att somliga av dessa såg sig som en slags "klosterorden". Grymt spännande!
Så. nu ska jag svara på din kommentar i den andra diskussionen :)
Tack för boktipset, jag ska åtminstone kolla in recensionen.
Vi har ju dom senaste åren haft kontakt med och besökt Bruderhof-rörelsen (neo-anabaptister från 20-talets Tyskland). http://www.churchcommunities.org/.
Denna grupp är ju minst sagt kyrkokritiska, men samtidigt lever dom ett disciplinerat liv i bön, arbete, egendomsgemenskap och enkelhet på ett sätt som liknar klostren. När dom pratar om grupper som dom känner sig allierade med och samarbetar med så är det inte sällan munkar och nunnor, så var tex fallet när vi besökte deras kommunitet i Harlem. Dessutom har flera av deras ledande personer medvetet knutit an till mystiken. I Harlem fick jag en "dagens ord"-bok av dom, och gårdagens text var hämtad från Meister Eckhardt...
/Jonas
Av de mer moderna protestanterna som namns, sa ar C.S. Lewis pa flera punkter influerad i synnerhet av de ostliga kyrkofaderna. Exempelvis ansag han att Athansios skrift "Om inkarnationen" var ett av kristenhetens framsta verk, och han laste garna Dionysius Areopagiten! Hans forstaelse av gudomliggorelsen ar identisk med de ortodoxas.
Nar det galler hans syn pa gudomliggorelsen, las garna Chris Jenses artikel "Shine as the Sun", som publicerades under C.S Lewis Summer Institute pa Oxford University 2005:
http://www.roadtoemmaus.net/back_issue_articles/RTE_29/Shine_As_The_Sun.pdf
Hmm, lanken var lite lang, ser et ut som. Jag delar upp den i tva delar:
http://www.roadtoemmaus.net/back_issue_articles
/RTE_29/Shine_As_The_Sun.pdf
Det som gladde mig i artikeln i Dagen var orden; hunger, törst, enhet och renhet. ”Som hjorten efter vattenbäckar så törstar min själ efter dig min Gud…” Ps. Kvinnan i Johannesevangeliet kapitel 4 drevs av sin törst. Jesus bad henne som var en samarisk kvinna om vatten. Om vi ger vår broder lite tid så driver hans hunger och törst honom till att se att både samarier, judar, katoliker och andra delar samma törst efter att tillbe i ande och sanning. Det finns ett djup i vår broder som ropar efter djup. När han läser ortodox eller katolsk litteratur kommer han ibland att finna det som både stillar törsten men kanske ännu mer gör törsten efter Anden starkare. Hur kan den som är pingstvän be den som är katolik om vatten?
Jag är inte emot att ta lärdom ifrån RKK, och de ortodoxa kyrkorna. Finns mycket tradition inom dessa kyrkar som stämmer överens med Bibeln, ja det meste var ju gått åtminstone fram till 600 talet, sen har det ju spårat ur...
Luther önskade ju inte att splittra kyrkan, utan återgå till apostolisk tradition (skriften) såsom det var i den tidiga kyrkan, samma gäller Calvin...Att John Wesley senasre blev inspirerad av en del ortodox/katolsk teologi är ju inget främmande- då det han blev inspirerad av till stora delar stod på Skriften allena.
Eller va tror ni själv Ad Fontes står får?
Eller se på frukten av din fars arbete Joel. Det började så gott, upplevdes gott och spännande. Men nu ett fåtal år senare kan vi se att frikyrkan i Sverige inte har några som hällst rötter, och är totalt vilsna (inte enbart pga din far- men också andra strömmningar). Peter Halldorf sa sig söka rötter, men istället klipte han av alla rötter till protestantismen, och med det också alla rötter till den tidiga kyrkan.
All tradition som stämmer överens med Skriften är ju gott, men de traditioner, dogmer etc som inte stämmer överens med skriften- kan man ju lätt se är trosförsvagande, vilseledande och ledar till ett starkare avfall- som vi redan kan skåda.
Se gärna två artiklar till av Nilsson på min blogg, en kring Maria, och en kring den falska profetissan Vassela.
Omorphia: Jag visste inte att Lewis var så influerad av de östliga fäderna. Det var verkligen goda nyheter! Jag har så gärna velat få lite "kläm" på de där fäderna men man vet ju inte var man skall börja! Lewis uppskattar jag dock mycket. Få se vad han läste och ta efter...
Bokmalin: som (mycket) latt lasning kan man som nyborjare gott lasa Peter Halldorfs bok "21 kyrkofader". De flesta han tar upp tillhor den ostliga delen. (han namner dock ett viktigt antal vastliga - samtidigt som manga, manga - bade ostliga och vastliga - av lika god kaliber ej tas upp).
Omorphia: Boken är inhandlad. Ser lovande ut. Tack för tipset! /bokmalin
Post a Comment
Subscribe to Post Comments [Atom]
<< Home