Thursday, October 29, 2009

I St Lars

I måndags var jag i St Lars församling i Uppsala och höll ett föredrag med rubriken "Bland karismatiska katoliker och sakramentala pingstvänner - om oväntade släktskap och ekumeniska relationer." Det var väldigt givande och roligt, inte minst samtalet som följde. Det synliggjorde den stora spännvidd som finns inom den katolska kyrkan i Sverige, liksom den värme och tolerans man visar mot varandra i de olika, inomkyrkliga lekmannarörelserna.

Jag planerar att, efter förfrågan, lägga upp föredraget på bloggen inom kort. Tills dess kan man läsa referat hos Jonathan Ekman, Bengt Malmgren och Charlotte Therese.

5 Comments:

Blogger Signe said...

Hej! Jag läste om föredraget på Charlotte Therese blogg. Jag väntar med spänning på att få läsa det för jag blev verkligen nyfiken.//Maria

2:59 PM  
Blogger joelh said...

Hej! kul å höras här! som sagt, föredraget kommer...

4:48 PM  
Blogger Michael G. Helders said...

Nu har jag läst de olika referenterna, och jag måste ärlig säga att jag känner inte igen bilden. Jag läser mest väckelse litteratur från början av 1900 talet till 50 talet- då jag tycker bäst om den form av litteratur. Även mycket äldre. Vad blir nästa- att säga att Spurgeon var katolik?
Kring Seymour, så är det ju svårt att läsa- då han efterlämnade inte precis så många böcker efter sig. Men enligt t.ex Jan-Åke Halvarsson var Seymour starkt präglad av Luther, vilket för mig förklarar varför Seymour fick kritik för att vara för Bibeltrogen. Samtidigt finns det en röd tråd genom all protestantisk väckelse-historia att RKK är den stora skökan och påveämbetet är antikrist med stort A- till modern tid (dvs efter 70 talet).
Frågar man t.ex Roland Spjuth om dagens pingströrelse står närmare Luther eller Rom, så vill man ju få svar Rom, men så har det ju inte varit i 100 år. Själv tycker jag inte detta är konstigt, pingströrelsen har ju i dag samma evangelium som Rom (tro och gärningar).
Desto mer textmassa man undersöker, desto enklare är det ju att hitta saker och ting som understöder sin agenda. Men vad med Lewi Pethrus inställning till katoliker innan 70 talet? Vad med T.B. Barratt inställning till katoliker och det högkyrkliga? Vad med evangelikala som Schaeffer, eller skandinaviska som Gillbrant?

Säger inte att jag skulle veta mer än dig, eller vara mer insatt. Säger bara att jag har inte hittat något i den väckelse litteratur jag har läst som stämmer överens med den bild- som utgår från referat på de 3 bloggarna.

Själv delar jag Schaeffers syn på ekumenik- som framkommer i boken "The mark of a christian", eller Barratt's perspektiv i boken "Pingstväckelsen och urkristendomen". Ser alltså inga behov av att leka katolik, men ser en enhet med de katoliker som har Jesus som Herre och är ödmjuk Bibeln och inte traditionen.

5:59 PM  
Anonymous andres chacòn said...

Att någonsin särskilja mellan Skriften och dess upphovsinnehavare, Kyrkan i Rom-är absolut omöjligt för en Kyrkligt kristen. Detta inkluderar undertecknad och 1000 000 000 troende...

Vill återigen uppmuntra folk att läser Fader Hockens "skammen och härligheten, där denne katolske fader visar hur pingstkarasmatiken med all dess ljuvlighet ändå måste synkronisera med Kyrklig Lära, ordning och liturgi. Just för dess överlevnad och för att undvika att hänfalla åt mänsklig självcentrering, högmod och rena villoläror. Väckelsen i Florida är aktuell och ett skrämmande bevis på just detta.

Ändå är naturligtvis pingstväckelsen ngt underbart som har välsignat miljontals protestanter, katoliker och ortodoxa under över 100 år. Allt efter att Den Helige Fadern Leo XIII, vigde 1900-talet åt Anden...Gud är som bekant Ordningens Gud.

8:40 AM  
Blogger Charlotte Therese said...

Kul att du kom till oss!

Ser fram emot din publicering av föredraget - fler bör få ta del av det i sin helhet!

11:39 AM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home