hockeybockey

det är tungt att vara i exil. inte för att jag saknar linköping. men där har man ju i alla fall vänner med den gemensamma passionen för LHC. nu får jag gå ensam till baren utan någon att dela glädje och smärta med. mest glädje. frölunda har ett hyfsat anfall och ett dåligt försvar, vi har ett asbra försvar och ett hyfsat anfall. så vi vinner! hoppas jag i alla fall. fast dom e snabba, det får man ge dom. helt ensam är jag förresten inte. oskar som läser till brandingenjör går också och ser matcherna. hamnade bredvid honom första matchen och pratade. så vi känner kanske inte direkt varandra, men det är trevligt. enda dilemmat är att han är från göteborg och håller på frölunda. så först sitter jag och förbannar motståndarna eller sina egna spelare, sen vänder jag mig mot honom och försöker mig på en sansad, mer balanserad analys. "Hur kan ni släppa igenom honom! Ta en utvisning i det läget om ni inte hinner ikapp!!" och sen "Ja, han är verkligen snabb den där Kallio. snyggt och välförtjänt, det måste jag säga." ibland vill man bara vara arg, inte nyanserad. jag jobbar med att vara nyanserad. kan jag inte få slippa det?


för övrigt:
.. är det kul att anders wejeryd blir ärkebiskop. "jag känner ju honom mycket väl; underbar människa, underbar." (han var på porto alegre...)
.. är det sjukt att expressen har publicerat namn, bild, personliga detaljer och adress på hagamannen. vad tänkte redaktören? "Så ska vi se dagens att-göra-lista... Förstöra ett liv - check!"
.. är avocado det nya fetaost. fantastiskt gott! till allt!