Monday, September 21, 2009

Göran Hägglund & Thomas Jefferson: connecting the dots

Kd-ledaren Göran Hägglunds senaste utspel på DN-debatt har orsakat just debatt; 150 bloggar länkar i skrivandets stund till artikeln. Hägglund beskriver ett Sverige kluvet mellan "eliten" och "de vanliga"; de förra utgör minoriteten, men föraktar och försöker kontrollera hur de senare lever och vad de tycker. Så här formulerar han det själv:

"Inom kulturvänstern har vanliga Svenssons och deras Svenssonliv länge setts som det självklara objektet för hån och misstänksamhet. Det har stått klart i filmer och böcker i mer än trettio år. Men under senare tid har den andan spridits till allt större delar av det svenska offentliga livet."

Det är en retorik som egentligen påminner mer om hur det brukar låta i Amerika, vars politiska landskaps beskrivs så här av NY-times kolumnist David Brooks:

"For example, for generations schoolchildren studied the long debate between Hamiltonians and Jeffersonians. Hamiltonians stood for urbanism, industrialism and federal power. Jeffersonians were suspicious of urban elites and financial concentration and believed in small-town virtues and limited government. Jefferson advocated 'a wise and frugal government' that will keep people from hurting each other, but will otherwise leave them free and 'shall not take from the mouth of labor the bread it has earned.' Jefferson’s philosophy inspired Andrew Jackson, who led a movement of plain people against the cosmopolitan elites."

Jag vill lyfta teorin att denna jeffersonska politiska filosofi inte bara liknar utan faktiskt ligger bakom Hägglunds utspel, där han bland annat ställer avancerade kulturella teorier mot "vanligt folks sunda förnuft."

Och länken som förbinder Jefferson och Hägglund?

Filosofen och opinionsbildaren (och katoliken) Roland Poirier Martinsson. Poirier Martinsson är chef för Timbros tankesmedja och bor med jämna mellanrum i USA. I kd:s nyutgivna inspirationsbok "En ny kristdemokrati" skriver han att "vanligt folk... bäst begriper hur det samhälle bör skötas vars ryggrad de utgör..." (s 66) och uppmanar kd att rikta blicken mot den stora grupp människor som känner "trötthet över akademiska visioner och de svenska partiernas säregna förmåga att placera perifera frågor i politikens centrum". (s 70) Poirier Martinsson talar på hägglundskt vis (eller förlåt, det är Hägglund som talar martinssonska) om "det ideologiska etablissemanget" och menar att det är ett "informellt kvitto på att man är på rätt spår när Södertörns högskola och Mariebergs ledarsidor avfärdar ett förslag med hänvisning till att det tyder på bristande insikt - insikt på grekiska heter theoria." (s 80)

Poirier Martinssons recept för kd är att de ska bli konservativa på riktigt. Och det tycks vara den väg Hägglund nu slagit in på. En amerikansk typ av konservatism som vill ha mindre stat.

Personligen tycker jag att Hägglunds retorik är väl förenklad men att vägvalet som sådant är rätt spännande.

19 Comments:

Anonymous Anonymous said...

Visst är det spännande! Men doftar det inte lite kinesisk revolution också (Hägglund som hemlig maoist?) - de intellektuella skall forslas ut på landsbygden och lära av det enkla folket... Tror det hänvisats till "den enkle medborgaren" förr i den politiska historien, och det med de mest förskräckliga resultat... SvD skrev om det för en tid sedan.
Å andra sidan känner jag som deltidsarbetande mamma verkligen av den där vänster-eliten som vill lägga sig i och detaljreglera mitt privatliv. Man skall ju bl a "befrias" från sitt moderskap, precis som Sovjet befriade öststaterna, och som gift kvinna är jag ju per definition förtryckt. De beter sig som de värsta khmerer och tvingar ut en i arbete på fälten. Kolla bara utformningen av Historiska muséets utställning om Maria! Ebba Witt-Brattström skrev en bra och skarp recension av den i DN. / bokmalin

9:28 AM  
Blogger hapax said...

Tack för intressant analys! Fast hittills har väl inte den nya kd-retoriken hängt ihop med nya ställningstaganden i sakpolitiska frågor? Hägglunds debattutspel om "verklighetens folk" kopplas ju inte till några konkreta politiska förslag.

Jag tycker det verkar som att Kd-retoriken kring "eliten" och "de vanliga" är avsiktligt luddig. Mest är det Sd som använder den retoriken i Sverige, och Kd vill nog gärna överta Sd:s väljare utan att överta Sd:s politik. Därav luddigheten.

Man kan också lägga märke till att Hägglunds debattartikel kombinerar axeln eliten-de vanliga med den i svensk politik dominerande axeln höger-vänster. Alla Hägglunds exempel på vilka som hör till "den radikala eliten" hör hemma till vänster. Så för mig verkar det som att höger-vänster-skalan fortfarande är primär, och att vanlighetsretoriken är sekundär.

11:29 AM  
Blogger omorphia said...

Detta påminner mig om kampen, inom ortodoxa kyrkan idag, mellan "intellektualister" - koncentrerade till Parisexarkatet och OCA - vilka gärna ser upp till Schmemann, Berdjajev, Florenskij, Arkimandrit Sofrony Sakharov, Solovjev och Bulgakov, samt..."de enkla", vilka gärna håller sig till patriarken i Moskva, eller serbiska kyrkan, och hellre lyfter fram arvet från kejsarfamiljen, de nya ryska martyrerna, och biskopen Johannes Maximovich.

Inte samma sak visserligen, men en liten parallel.

12:24 AM  
Blogger joelh said...

bokmalin & omorphia: att det finns paralleller mellan Hägglunds retorik och så vitt skilda saker som Jefferson, Mao & debatten inom ortodoxi har nog att göra med att de alla går tillbaka på en 1800-tals romantisering av "folket". Det skulle vara intressant att fundera på om det finns ännu tidigare (pre-moderna) exempel på polariseringar mellan "vanligt folk" och "krånglig elit" eller om det är ett renodlat modernt/romantiskt fenomen.

hapax: sant, och som flera påpekat: kd är ju knappast ett parti som i det konkreta stått för att "staten inte ska lägga sig i". snarare tvärtom (alkoholförsäljning, t.ex.)

9:40 AM  
Anonymous Anonymous said...

Jag och mina anabaptistiska kompisar har länga diskuterat hur okristligt det är att leva som medelsvensson och hur vi bäst kan avsäga oss det medelsvenssonliga för att leva mer lik Jesus, som är motsatsen till medelsvensson, och så kommer Göran med det här! Jag tar mig för pannan...

Ett exempel av våra antimedelsvensson-texter: http://helapingsten.wordpress.com/2009/06/03/bjorn-horst-vi-kristna-far-det-samhalle-vi-fortjanar/

11:57 AM  
Blogger omorphia said...

I just fallet med ortodoxin tror jag dock det har mycket att göra med dels Tolstojs filosofiska åsikter om folket, samt den inom åtminstone rysk-ortodoxa kyrkan vanliga föreställning om den heliga enkelheten (se t.ex. den sista kejsarfamiljens förhållande till bönderna).

helpingsten:

är det ngt fel med ett svenssonliv? jag tycker tvärtom att ett sådant är väldigt vackert, och välsignat.

3:57 PM  
Blogger joelh said...

hela pingsten & omorphia: Alexander Schmemann är alltid tänkvärd, som när han skriver: "Simple bourgeois life is often despised by activists of all sort who quite often do not realize the depth of life itsel; who think that life is an accumulation of activities. God gives us His Life, not ideas, doctrines, rules. At home, when all is done, life itself begins." (The Journals of Alexander Schmemann, s 23)

4:21 PM  
Blogger omorphia said...

Amen :) Gregorius den Store och Klemens av Alexandria talar väl ngnstans lite om samma ämne, om jag minns rätt.

4:25 PM  
Anonymous Magnus said...

Som så ofta ger du en pusselbit till här på din blogg.
Jag tycker själv att Hägglunds retorik är obehaglig och den får mig att undra hur medveten han är om vilka strängar han spelar på. Det är lite mycket "bunt ihop och slå ihjäl" över det.
Jag tycker också att han med den placerar hela frågan fel. Visst har vi ett samhälle där grupperingar, "eliter" eller inte, kan leva ganska tryggt i sina respektive bubblor utan att bli ifrågasatta. Men lösningen på det är väl en livligare kulturdebatt som inkluderar fler kritiskt tänkande människor. Sådana växer ju inte på träd, utan fostras i gemenskaper. Gemenskaper där man gjort sin hemläxa ordentligt och därmed kan stå för reella alternativa synsätt.

2:18 PM  
Anonymous Anonymous said...

Det vi kritiserar med svenssonliv är inte äktenskapsformen eller nåt sådant utan att man är medelklass, vilket i globalt perspektiv är överklass. Som kristen ska man inte ha TV, lyx, underhållning, smink och slipsar, onödiga saker som man inte behöver. Vi ska nöja oss med mat och kläder (1 Tim 6:8), men medelsvensson-livet tar för sig av mycket mer än så. Har skrivit en herrans massa om detta här: http://helapingsten.wordpress.com/kan-en-kristen-vara-rik/ och här: http://www.grenholm.net/micael_gem.html

Läs helst det innan ni invänder, tar upp massa motargument där.

7:21 PM  
Blogger joelh said...

magnus: well put! det är verkligen något att sträva efter, istället för det utslätade "jag är bara vanlig"-perspektivet. (Det liknar fö lite kristna som säger "Jag har bara en enkel barnatro" - alla livssyner, också "enkla" är tolkningar!)

micael: jag tror att du poänger i sak, men jag tror att inte att rätt väg är att säga "det är synd att.." [äga TV, sminka sig, etc.] utan att man kommer längre på att vara ett positivt exempel på en motsats (dvs leva ett liv som inspirerar människor till sådana livsval)

10:45 PM  
Anonymous Anonymous said...

Det är sant, Joel! Det är dygd att ägna alla sina ekonomiska resurser och all sin tid och all sin kraft på att tjäna Gud, med mission och fattigdomsbekämpning. Det är dygd att ägna kvällarna åt Bibelläsning istället för att läsa deckare och be istället för att kolla på idol. Det är dygd att umgås med människor och arbeta socialt och lära känna utstötta som annars inte har några vänner. Det är dygd att frodas i kärleken till människor. Och av erfarenhet kan jag säga att detta liv ger större frid och glädje.

10:13 AM  
Blogger omorphia said...

Det är också en dygd att plöja sin åker.

11:41 AM  
Anonymous Linus said...

och att inte skilja agnen från vetet.

7:33 PM  
Anonymous Anonymous said...

Ja det är inget fel att tjäna pengar, men man ska inte behålla överflöd för sig själv utan ge det som blir utöver det nödvändiga man behöver till de fattiga.

10:17 AM  
Blogger omorphia said...

helapingsten:

jag vill poängtera att jag på intet sätt går emot er asketiska livsföring. Inte alls! Jag beundrar exempelvis de bland laestadianerna som fortfarande lever enligt de gamla recepten, s.a.s. Och fornkyrkan talade ju mkt om detta också. Men jag menar bara att man samtidigt måste, av olika anledningar, vara försiktig. Det är lätt hänt att goda tendenser förvandlas till svärmeri, entusiasm och "eustathianism". Det finns också faran att kristendomen reduceras till Storinkvisitorns religion, i alla dess möjliga metamorfoser; bröd, jämlikhet etc etc. (Även lagiskhet kan ligga nära)

Därför kan det vara gott, som jag nämnde ovan, att balansera detta med läsning av Gregorios den Store samt KLemens av Alexandria. Jag minns inte vad deras böcker i ämnet heter, men de ägnas just åt frågan om hur kristna som lever ett "svenssonliv" ska leva, och om det ens är möjligt (att Klemens svarar ja, kan många tycka är märkligt).

Gregorios hade en väldigt balanserad syn på saken: jag minns att han tar upp frågan om ifall kvinnor kan ta emot eukaristin när de menstruerar. Han svarar ngt i stil med: Om en kvinna gör det, så kan man inte säga att hon har gjort fel, och om en kvinna inte gör det, kan man prisa henne för hennes fromhet.

En av ökenfäderna (!) behandlar även denna fråga (och mycket annat) i följande historia:

A brother asked an Elder:

What is an good act, [tell me] so that I will do it and live through it?

And the Elder said:

God knows what is good.

But I have heard that one of the fathers once asked abba Nistheros the Great, friend of abba Anthony, and said to him:

”What is a good deed, [tell me] so that I will do it?”

And he said to him:

”Are not all deeds equal? Scripture says that:

* Abraham was hospitable and God was with him,
* Elijah loved silence and God was with him,
* and David was humble and God was with him.

Thus, whatever you see your soul desiring in accord with God, do this and keep your heart”

3:26 PM  
Blogger omorphia said...

(för övrigt var min korta kommentar om att "plöja sin åker" inte menat som "det är bra att tjäna pengar"; utan jag anspelade på utläggningen av Luther [var det väl?) ang. livets utformning; d.v.s. det är lika fromt att bonden plöjer sin åker, som att munken fastar, späker sig själv och läser psaltaren. Det var mer existentiellt menat, snarare än ekonomiskt :) )

3:30 PM  
Blogger joelh said...

omorphia: vackert och tänkvärt tänkespråk! tack för det. vi måste tro att evangeliet kan inkarneras i olika livsföringar och -hållningar, annars hamnar vi genast i sekterism.

6:01 PM  
Blogger omorphia said...

jag tror Hägglund i detta tal, som jag för övrigt tyckte var väldigt bra, tar avstånd från romantiserandet (och nostalgi och lite annat):

http://ow.ly/tVwn

7:50 PM  

Post a Comment

Subscribe to Post Comments [Atom]

<< Home